Tandblekning har växt sig väldigt stort under de senaste decennierna och att det idag är så pass enkelt att få tag på över Internet har gjort att marknaden gjort sig ännu större. Det är heller inte bara i Sverige som detta blivit stort vilket som tur är gjort att vi fått en hel del forskning på området.
Väteperoxid togs fram i början av 1900-talet och som används i flera kosmetiska blekningsprodukter än idag och tandblekning är inget undantag. Väteperoxid har en frätande egenskap men bryts samtidigt ner till vatten och syre av sig själv.
Det finns delade meningar huruvida väteperoxider är skadligt eller ej, men under 2011 kom ett EU-direktiv som ställde krav på tandblekningsprodukterna. Inga tandblekningsprodukter med mer än 6% får säljas och inga produkter över 0,1% får säljas direkt till konsumenter.
Tandblekningsmedel som har mellan 0,1% och 6% får säljas till tandläkare som i sin tur behandlar konsumenter. Tandläkaren gör då bedömningen om du kan använda det eller ej och genomför första behandling på dig. Därefter får du själv fortsätta behandla hemma.
En studie1 som publicerades i oktober 2011 testade fyra tandblekningsprodukter riktade direkt mot konsumenter. I testet användes 50 stycken emaljblock från kindtänder och alla emaljer polerades upp före testet. Emaljblocken delades sedan in i fem grupper, en för varje produkt och en kontrollgrupp som lades i konstgjord saliv utan att behandlas. Emaljblocken behandlades enligt instruktionerna för produkterna och tester på emaljen utfördes efter 1,7 och 14 dagar.
Resultatet visar på att två av produkterna försämrade ythårdheten på emaljen, medan en produkt tillsammans med kontrollgruppen visade på oförändrade resultat. Den sista produkten hade förbättrat hårdheten på emaljen.
Slutsatsen de drog var att i alla fall vissa tandblekningsprodukter med väteperoxid kan skada emaljens hårdhet. En försämrad hårdhet ger större risk för kariesangrepp.
En annan studie2 som också gjordes 2011 visar även den på att emaljen blir mjukare av väteperoxider men att de snabbt återhämtar sig efter att behandlingen är klar. Vilket i sin tur visar hur viktig saliv är för återhämtningen av emaljen.
En annan studie3 som gjordes 2009 med ett koncentrat på 7,5% och 10% visade inte på att hårdheten i emaljen skulle försämras. Testet utfördes över 21 dagar där emaljbitar blektes under 1 timme och låg i konstgjord saliv i resterande 23 timmar. Emaljens hårdhet testades vid start, vid slut och 14 dagar efter avslutad blekning. Emaljens hårdhet var oförändrad vid behandlingens slut men hade förbättrats 14 dagar efteråt.
Källor:
Tandblekningsprodukter med väteperoxider kan förmodligen påverka din emalj negativt men kommer i så fall förmodligen också återhämta sig snabbt därefter. Som det nämns i inledningen så har EU bestämt att inga tandblekningsprodukter med över 6% väteperoxid får säljas, inte ens av tandläkarna själva. En del tester på emaljer är utförda med starkare koncentrat än det och har ändå inte lyckats påvisa en negativ effekt på emaljs ythårdhet.
EU-direktivet grundar sig förmodligen på att det finns studier som lyckats påvisa en negativ effekt och att det finns fall där personer blekt sina tänder felaktigt. Det kan bero på att de använder tandblekningsmedlet längre än vad de ska, oftare än vad de ska eller att de helt enkelt från början hade en mycket dålig munhälsa. För de flesta i Sverige är detta inte ett problem.
Sveriges Tandhygienistförening uttryckte sig även så här efter EU-direktivet:
Vi vill absolut inte dra några slutsatser åt dig. Vi har här sammanställt fakta från flera olika studier baserade på emaljbitar från människor. Det är upp till dig att göra din egna slutsats eller fördjupa dig mer i ämnet.
Om du tänkt bleka dina tänder hemma så finns det idag tandblekningsprodukter som är helt fria från väteperoxid och karbamidperoxid. Du kan enkelt se vilka genom att använda vår prisjämförelse och filtrera bort produkter som har peroxider i sig.